Hemma igen efter en fin helg..lyckad!
På torsdag bär det iväg till....Florens! Ciao, ciao Italia!

Såg Ni VMFinalen igår, då Sverige förlorade ,mot Finland, eller, de kanske förlorade mot sig själva...

Faktum är att jag, av utmattning och ovilja att se finnarna ta emot guldet å jubla, somnade !? i tredje perioden, då stod det 1-4.......

Men, vilken fantastisk turnering detta unga, nästan juniorer, lag har gjort......!!! De kommer de också att inse när besvikelse, sorg, ilska och frustration har lagt sig....De har vunnit ett silver, inte förlorat ett guld!

Men. det gjorde ont, ont på riktigt i mig då jag insåg att de totalt förlorat greppet om matchen, deras förtvivlan...

Men kom inte å snacka om "Förnedring" och "Fiasko"! Tidningarna, pressen gör säkert det..men fy faaaaan!
Att ta sig till en VMFinal, slå regerande Världsmästarna, DET är inget fiasko, det är ingenting annat än succe!

I mina ögon är NI Guldkillar! Så unga, duktiga, ambitiösa VINNARE!

Jag tänker på dessa grabbaras mammor&pappor...hur många timmar har de inte nött bänkarna i en iskall ishall? Hur många matchminuter har de inte skrikit sig hesa, hejat på sina pojkar, stöttat dem, kramat dem, plåstrat om, tröstat, jublat tillsammans med.....För, jag är säker på att, bakom dessa grabbar finns en familj som har ställt upp hela vägen från de första vingliga skridskostegen till en VMFINAL!!!!!! Tänk er själva, att ha en son i en VMFINAL!!! Hur stolta de må¨ste ha varit igår, och hur blödande inte deras hjärtan när DE insåg att pojkarnas seger rann dem ur händerna.....MEN, nya tag!!! Res Er, fortsätt struggla i era lag, på isträning, i gymmet och under löprundan.
Er tid kommer!

Jag strugglar också vidare....Lyckad intervju i fredags, viktigt möte idag, MIN TID KOMMER OCKSÅ!