Världsfrånvänd?
Ni som ibland tittar in på min blogg och läser mina tankar kanske undrar om jag är helt världsfrånvänd, om jag inte bryr mig om politik, händelserna i Egypten och Libyen......Ni kanske tycker att jag är inskränkt som bara skriver om mig, själv, vänner och familj.....? Riktigt så enkelt är det nu inte. Jag har med vilje valt att skriva en blogg på detta vis, om livet i stort&smått, mest smått. Det finns andra, lysande skribenter som skriver om VÄRLDSLIGA ting, jag är inte en av dem, men det betyder inte att jag är likgiltig eller ovetande om omvärlden,
"utanför Sundbyberg där jag bor"......
Detta med att blogga, skriva är en kul grej för mig, jag blir jätteglad då jag ser att läsarna varit många. En gång kom till och med en kvinna här i Sundbyberg fram till mig på gatan och sa att hon gillar det jag skriver, DET var upplyftande! Problemet är den ständiga balansgång jag måste föra för att inte "hänga ut" enskild person i bekantskapskretsen....Skulle vara så befriande att bara rakt av skriva det jag känner, tänker, tycker om allt å alla......vem vet, en vacker dag kanske jag gör det....men inte nu, nu får det räcka med mina stilla tankar, vissa omskrivningar, bevarade hemligheter och integritet...det är lugnast så......
Som jag tidigare berättat är jag inne i en slags ålders/livskris just nu. har ett bergådalbaneförhållande till livet. Ena dagen känner jag mig odödlig, oslagbar och very happy och fortfarande attraktiv....Nästa dag, låg, trött, less & ugly....men, det är väl så det är.....livet menar jag....oavsett ålder.......men....jag har sagt det förr och jag vidhåller: Hellre höga berg och djupa dalar än en ständig grå-grå-grå skala, DET, om något, skulle knäcka mig totalt! Jag har väl diagnosen manodepressiv light! :-) MDL!! Hahaha Alla ska ju ha en bokstavskomination nuförtiden, så varför inte jag!?
Nu väntar jag på beeeebis! Inte min egen, nej, min systers, en vecka över tiden...KOM NU DÅ!!!

Detta med att blogga, skriva är en kul grej för mig, jag blir jätteglad då jag ser att läsarna varit många. En gång kom till och med en kvinna här i Sundbyberg fram till mig på gatan och sa att hon gillar det jag skriver, DET var upplyftande! Problemet är den ständiga balansgång jag måste föra för att inte "hänga ut" enskild person i bekantskapskretsen....Skulle vara så befriande att bara rakt av skriva det jag känner, tänker, tycker om allt å alla......vem vet, en vacker dag kanske jag gör det....men inte nu, nu får det räcka med mina stilla tankar, vissa omskrivningar, bevarade hemligheter och integritet...det är lugnast så......
Som jag tidigare berättat är jag inne i en slags ålders/livskris just nu. har ett bergådalbaneförhållande till livet. Ena dagen känner jag mig odödlig, oslagbar och very happy och fortfarande attraktiv....Nästa dag, låg, trött, less & ugly....men, det är väl så det är.....livet menar jag....oavsett ålder.......men....jag har sagt det förr och jag vidhåller: Hellre höga berg och djupa dalar än en ständig grå-grå-grå skala, DET, om något, skulle knäcka mig totalt! Jag har väl diagnosen manodepressiv light! :-) MDL!! Hahaha Alla ska ju ha en bokstavskomination nuförtiden, så varför inte jag!?
Nu väntar jag på beeeebis! Inte min egen, nej, min systers, en vecka över tiden...KOM NU DÅ!!!
Kommentarer
Postat av: Anki Andersson
Du är isåfall inte ensam om att vara sk. manodepressiv, det finns åtminstone en till i din närmaste familj, he,he,he..!
Trackback