Stolt & Förfärad
STOLT som, nä inte en tupp, jag är ju en höna, STOLT som bara en mor kan vara!
Min äldste son ska ju ta studenten nu i juni, jag var på hans sista utvecklingssamtal på hans gymnasieskola.......
Förutom att han´i stort bara har MVG:n och några VG:n så hade lärarna skrivit kommentarer som: TACK för att Du finns", "En helt underbar elev", "Fin kille", "Fortsätt ditt skrivande också efter gymnasietiden, du har talang!"
Ja, vad ska en moder göra annat än att sträcka på sig, känna sig stolt, lycklig och tio centimeter längre. Lärarna, de som inte satt med vid samtalet, kom efteråt nyfiket fram till mig, "Är det Du som är Byrons mamma?".........
Jag är mållös! Jag måste ha gjort någonting rätt under hans uppväxt, men har alltid annars undrat vad jag gjort som har förtjänat dessa fantastiska barn jag har!
Nog med mammaskryt!
Nåväl, på väg till min äldste sons skola, lämnade vi av den yngre brodern i hans skola för att sedan ta T-banan.
Jag blir beklämd och FÖRFÄRAD när jag åker T-bana i rusningstrafik på mornar och eftermiddagar......Det är verkligen synd om människan!
Stackars människor som måste utstå detta forslande måndag-freda,, vecka ut vecka in, år ut och år in.......det är hemskt, vidrigt och....ja, ovärdigt!
Ja, jo jag har också gjort mina resor till och från i livet......Själsdödande!
Jag läste nyligen en bit av en forskning som påvisade att vi människor de facto kan drabbas av allvarlig depression på grund av detta transportsätt. Jag köper det helt.
Det är absolut förfärligt att färdas på detta vis, bland alla dessa håglösa, trötta, till synes själslösa människomassor.....som stora lämmeltåg föses vi än hit än dit, köar till rulltrappan, till rulbandet, alla i sin egen värld bakom en tom, stängd blick........Nåde den som bryter mot reglerna och exempelvis ställer sig på fel sida av rulltrappan...Ja, ni vet själva vilken irritation detta kan skapa, eller hur!
VI ÄR SÅ GRUNDLURADE!
Så här ska man inte leva! Det är inget liv!
Hur många livstimmar är inte förslösade i tunnlarna under jord......
Just nu är jag så in i själen tacksam över att jag har gångavstånd till alla mina fem olika arbetsplaser, en veckas pendlande skulle definitivt ta kål på mig nu då jag är ganska skör......
Klart du har fått underbara barn, vad kan man annars vänta sig av en sån underbar människa som du :)
Många kramar till dig också
Det är klart att mina barn och barnbarn har fått en konstnärlig ådra, även om den lyckades hoppa över mig. Min far och farfar var både musikaliska och hade även en förmåga att sätta tillvaron på en målarduk. Tur att ådran inte hoppade över mer en en generation.
För övrigt var det August Strindberg som myntade uttrycket "Det är synd om människorna."
Din numera lite älder FAR.
Åsa det är inte konstigt att du fått så duktiga o gulliga barn du är ju det själv och har naturligtvis överfört det på dem. Blir gråtfärdig när jag hör vilka fina ord Byron fått av lärarna och vilka fina betyg.Tänk att våra barn tar studenten i år (Malin med lika fina betyg hoppas jag)vad stora dom har blivit och ska nu ut i vuxenlivet. Tänker på när jag var nere i Grönskåra och hälsa på och vad små dem...tiden har gått sååå fort. Ha det bra Kramiz från din eviga vän Bettan
