Jag hävdar officiellt att jag inte längre bryr mig så värst om det där med födelsedagar.....men det gör jag....
Under min uppväxt fick vi alltid bricka på morgonen med paket, sång och gratulationer. Det var så härligt att ligga vaken i mörkret, höra hur de stökade och bökade i köket, sedan hörde man sången komma genom hallen och där stod de på rad, mamma och syskonen....Det var spännande, pirrigt och alldeles, alldeles underbart...

Denna tradition har jag fört vidare till mina egna barn, bricka med tänt speciellt födelsedagsljus, svensk flagga, paket och sång...min man får det också på sina födelsedagar....får jag det??? ICKE!!!! Jag saknar det.....så barnslig är jag och det står jag för...men jag överlever! :-)

Denna dag skall i år inte firas med pompa, ståt och kalas, det vill jag inte, vi ska ha en liten, intim middag med goda vänner, det passar mig perfekt, har jag tur får jag då en födelsedagssång!!

Jag kan som en envis gås hävda att jag inte bryr mig om någon kommer ihåg mig idag...men visst gör jag det!! Jag blir glad, tacksam och alldeles varm innombord för ett litet kort, hälsningar på facebook, ett telefonsamtal...för, just då, i den sekunden vet jag att, just den personen, eller den...skänkte just mig en speciell tanke och det är en fin härlig känsla.......det är min dag idag och jag ska göra det bästa av den!!!48, and I am proud of it!!!