En av mina systrar kan tala med hästar, jag svär, det är sant! Ni kommer kanske ihåg filmen "Mannen som kunde tala med hästar", om jag inte missminner mig spelade Robert Redford den mannen....Min syster kan det där! Hon driver ett stall, äger själv två kusar. Dit kommer folk med hästar ingen kan rida, ingen kan få pli på, hästar som betraktas som "psykfall" (vidrigt uttryck btw).....min syrra pratar med hästarna, frågar vad som är fel, hur hon kan hjälpa dem.....nittionio av hundra får hon fason på, och inte bara fason, de blir vinnare många av dem. Min systers hjärta krossades första gången av.....en häst...nej, inte av hästen, av hästens ägare egentligen.....Jag glömmer det aldrig, inte hon heller, det kan komma upp än i dag.....Sam Starlight Boy hette hästen, kallades rätt och slätt för Star. Syrran var försteskötare på hästen, hon tävlade med den och vann många pokaler och rosetter. En dag frågade ägarna om hon ville köpa Star....då vi inte kommer från en familj med pengar, började min syster arbeta. Hon var ca 12-13 år. Hon slet ont! Skolan, städjobb, stallet, McDonalds....månad ut, månad in...till slut sa vår bonuspappa, som såg hur hårt hon slet, "jag lägger till resten av pengarna, köp hästen"!!!! Ni kan tänka er GLÄDJEN!!! Ner till stallet med pengarna i fickan, glädjestrålande.......Star var såld!!!! Såld till en annan på okänd ort som betalat bättre....min systers hjärta gick i tusen bitar......Det tog några år för henne att hitta tillbaka till stall och hästar....åren utan dem var svåra på många sätt....Min syster har ända sedan vi var små tagit hand om och värnat för skadade djur, hon hade sniglar på balkongen och grät då myror blev ihjältrampade (av mig)...i vuxen ålder tog hon hem skadade människor, men precis som ett skadat djur, kan de skada och göra dig mycket, mycket illa......Nu är min syster där hon hör hemma, i stallet! Det finns ingen finare tjej än hon, jag älskar henne mer än hon vet och kan ana, hon är den bättre av oss två, en av de mest genuint goda människor jag känner....vill alla väl.... Jag tänker ofta på historen med Star, hur annorlunda saker hade blivit om han hade blivit hennes då....men, då hade hon kanske aldrig lärt sig och fått förmågan att kunna tala med sina hästar. Efter många, många år fick syrran veta att Star stod på en ridskola nära vårt hem.....Hon vågade nästan inte ta sig dit. Hon var lika nervös som man är inför att träffa en älskad man inte sett på länge; "Tänk om han inte känner igen mig"!......Kände han igen henne? Ja, vad tror Ni?!