Alla modifierar sanningen en aning på sina bloggar, lägger till, drar ifrån, förskönar eller försöker vara roliga. Precis som livet självt alltså! "Lite skämt, lite allvar" som en kollega till mig på badhuset säger ganska ofta....
I morse var jag osedvanligt trött, jag är i och för sig alltid seg på mornarna, men denna morgon var exeptionell. Hasade som valigt direkt ut i köket, på med kaffebryggaren, vid köksbordet sitter redan min man som börjar arbeta tidigt och är äckligt pigg på morgonen, han till och med sjunger....Bläää! Jag gillar inte morgonpigga människor slog det mig plötsligt, morgonpigga människor tror att de är bättre än kvällsmänniskor på något outgrundligt sett. De ska alltid häckla, komma med sarkastiska kommentarer och berätta allt de hunnit med då en annan sovit som allra bäst, eller hur, visst är det så!
"Vaddå, sov Du till 11.00, då hade jag redan städat, tvättat, handlat, åkt till soptippen osv osv, de bara mal på och mal på bla bla bla......Jaha, Good for You och än sen då, stackars Dig, tänker jag, för igår kväll, då du nannade kudden vid 21.30, ja då hann jag både det ena och det tredje, men det gills liksom inte......Det man hinner på morgonen är tydligen mer värdefullt, än det man hinner på kvällen, varför är det så??? Eller är det så att de morgonpigga måste rättfärdiga sina trista liv på soptippar i arla morgonstund för att de är så djävla avundsjuka på oss som lever livet "when the sun has gone down"???? En liten reflektion bara......
Men nu åter till den glada lärkan, min man, vid köksbordet.......Jag frågade honom som vanligt om han ville ha kaffe. Eftersom hans faviritmugg, DIF-koppen låg i disken tänkte jag vara lite rolig och sa "Vill Du ha (min) AIK-mugg älskling? Det kom ett blixtsnabbt och plötsligt surt, högt "NEJ!!!
Det här är alltså allvarliga saker man inte skämtar om, man erbjuder inte en ärkefiendemugg till morgonkaffet!!! Min man är alltså Djurgårdare ända ut i tånaglarna! Han påstår det i alla fall, men jag tvivlar, för han har ju familj och barn med en AIK-are! Han anklagar nämligen alltid mig för att inte vara en RIKTIG AIK-are, att jag bara bär AIK-mössa och armband med texten"ÄLSKA AIK" för att reta honom! Snacka om att vara självgod! På vårat kylskåp har jag också satt upp urklipp från SvD, "AIK mot toppen" + "DIF mot botten", var det kul, ICKE!!! Det är allvar detta med fotbollssupporteri, i dessa tider en än mer aktuell fråga än någonsin tidigare....det finns avhandlingar och uppsatser skrivna i ämnet, det är ingenting man lättvindigt kan skämta bort eller avfärda. När vår son föddes för 8 år sedan var det en god vän till oss som skulle vara lite rolig (jag garvade läppen av mig). Han hade skrivit in vår son i AIKs knattesupporterförening "Gnagisklubben", så när vi kom hem från BB låg ett brev från dem, adresserat till vår son, på hallmattan. Tror Ni min man såg det roliga i det?????ICKE! Han blev riktigt förbannad! Jag stod förstås bakom och gapskrattade......men för honom var det allvar, ingenting man skämtar om! Nu i slutspelstider ser det ut som om AIK tar guldet (förhoppningsvis) och Djurgården får harva i en annan division nästa säsong......jag undrar om vårat förhållande ska klara det......hahahahahaha....bara skojar, för en AIK-are tål skoj!!