Ja, tänk vad livet ändå är konstigt!
Du älskar någon med hela Din kropp, din SJÄL och ditt HJÄRTA.....Det tar -av olika anledningar SLUT- och denna människa, den DU älskat, reduceras till "bara NÅGON Du kännde....NÅGON du älskade...NÅGON som då, var själva anledningen till att Du andades, LEVDE var LYCKLIG........Denna NÅGON.....Hur kan känslor förändras, förminskas och DÖ på detta vis.... KAN de verkligen det?

Jag har tänkt mycket på det och jag får liksom inte ihop det.....Kan man verkligen, på riktigt, SLUTA ÄLSKA!
Kan man bestämma det själv?

Sluta älska denna NÅGON som, egentligen inte, gjort Dig mer ont än att han/hon (HEN, detta märkliga uttryck) har slutat att älska DIG/MIG!!

Jag tror att vi lurar, suggererar oss själva att inbilla oss det...annars skulle vi inte överleva sorgen över att ha förlorat en stor kärlek....annars skulle vi ju inte överleva.....annars skulle det stora hålet i ditt krossade hjärta aldrig läka ihop, sluta blöda......och det är ju tur det!

Jag tror också att man kan älska fler än EN.....

Nu talar jag förstås om kärleken till en partner...att man kan älska alla sina barn, syskon, förldrar och vänner, DET ser jag som en själklarhet vilken inte kräver något förtydligande..men, för att undvika missförstånd så nämner jag det.....

Jag har några få i MITT hjärta vilka jag ALDRIG kommer att sluta älska....och, i ärlighetens namn, har inte
DU det också!?